söndag 15 december 2013

I senaste numret av Lisetten

Det senaste numret av Lisetten (nr 4) har Digitala verktyg som tema, och där har jag fått skriva om hur jag använder digitala verktyg i undervisningen. Lisetten är en tidning som ges ut av Riksförbundet Lärare i svenska som andraspråk (LISA).



onsdag 11 december 2013

Digitala Skollyftet uppgift 6 och 7

Uppgift 6 och 7 i Digitala Skollyftet handlar om att genomföra ett samarbete/utbyte online och dela sin URL. Därtill ingår det att göra reflektion över samarbetet och dela den online.

Jag har inte kommit fullt så långt i mina uppgifter än, men jag har hittat någon att samarbeta med. Vi ska "träffas" nästa vecka via Skype för att ta reda på hur vi skulle kunna samarbeta kring skönlitteratur i kursen Grundläggande Svenska som andraspråk inom vuxenutbildningen.

Det känns otroligt spännande och jag ser verkligen fram emot att "träffa" en ny kollega!

söndag 1 december 2013

Skönlitteratur i urval

Efter att ha läst senaste Svenskläraren Nr 4, 2013, var jag tvungen att ta fram den lista där jag samlat skönlitterära tips till eleverna i vårt digitala kursrum. Lite längre ned ska jag presentera vad jag hittade, men först till vad som fick mig att reagera och agera. 

Nils Larsson har granskat litteraturvalet i nationella prov, under fjorton, i Svenska och Svenska som andraspråk för årskurs nio. Ett av resultaten han presenterar är att en majoritet av de skönlitterära texterna, novellerna, är skrivna på svenska av svenska författare. En enda novell är författad av en invandrad person. Larsson benämner själv detta som en snedfördelning. 

Varför ska skolan förmedla mer än svensk litteratur egentligen? Inte bara därför att vi lever i ett mångkulturellt samhälle eller för att elever i Svenska som andra språk gör samma prov som elever i Svenska, behöver texturvalet representera mångfalden. Mångfalden är viktig för att alla elever ska få ta del av hur människor har tänkt och tänker, så väl män som kvinnor med olika kulturell identitet. Med utgångspunkt i våra olikheter bör det finnas en stor variation och medvetenhet i urvalet av texter, både i nationella provet men också i den planerade undervisningen. En spännande tanke som Ingrid Wiklund och Dan Landmark presenterar handlar om ”ett nytt icke-hierarkiskt samt etniskt och nationellt neutralt kulturbegrepp som utgångspunkt för att kunna etablera ett mer modernt och demokratiskt sätt att läsa litteratur och ta del av annan kultur i skolan”. Detta känns väldigt angeläget då vi lever i ett mångkulturellt samhälle och en globaliserad värld. Jag vet inte varför men detta för mig till något som Chimamanda Ngozi Adichie sa, i ett av Babels program i Svt under hösten, att hon ser världen genom nigerianska ögon. Litterära skildringar av olika författare från olika delar av världen visar på människors olika sätt att tänka och det förmedlar olika erfarenheter, värderingar och kunskaper som tar sin utgångspunkt i nationell och annan kulturell identitet. Det finns något subjektivt, unikt och personligt i det som en författare skriver. Jag tycker att Elisabeth Rynell sammanfattar detta så bra: ” genom ”det jag ser, ser jag också med mitt liv”. 

Att litteratururvalet i skolan inte omfattas av mångfald skyller Wiklund och Landmark på att det finns ett glapp mellan skolans värld och den omgivande verkligheten som också avspeglar sig i lärarutbildningen. I utbildningen i Svenska som andraspråk får lärarna oftast inte någon utbildning alls i litteraturvetenskap eller litteraturhistoria. Detta stämmer överens med den utbildning jag själv tillägnat mig. Avsaknaden har jag dock aldrig reflekterat över eftersom jag också studerat till gymnasielärare i Svenska. Vidare menar Wiklund och Landmark att ”mångt och mycket utgår från ett nationellt paradigm” i svensklärarutbildningen. Med hjälp av denna grundsyn finns det risk för att skolan betraktar ”litterära verk från olika kultur- och språkområden som representanter för ”sin” kultur eller nationalitet”.  Det Wiklund och Landmark istället föreslår är att skolan bör problematisera och ifrågasätta givna identiteter istället för att uppmuntra och befästa dem. Detta är något som Ann Boglind menar att vi lärare ska vara bra på, ”att leda och stimulera textsamtal” med elever. Men för att vi lärare ska kunna göra det behöver vi få tid till att läsa och diskutera det vi läser.  

Efter att ha läst om litteratururvalet i de nationella proven, förslaget om en ny syn på litteratur i skolan och tendenserna inom lärarutbildningen blev jag alltså nyfiken på mitt eget sätt att förhålla mig till urvalet av litteratur i undervisningen. Förvisso har jag haft ett medvetet och kritiskt perspektiv när jag presenterat ett urval, men hur medveten och kritisk har jag egentligen varit? l analysen av mina egna litteraturtips till eleverna så ser jag att det finns en viss snedfördelning, i alla fall om jag vill gå mot ”en ny syn på litteratur i skolan”.  Enligt de förslag som finns i min litteraturlista så består den av 26 svenska författare varav 14 av dessa är kvinnor. 5 av det totala antalet svenska författare har bakgrund som invandrare. När det gäller litteratur från övriga delar av världen hittar jag 12 st författare (6 kvinnor och 6 män) från alla världsdelar utom Syd Amerika och Australien. Visserligen ser jag att det är dags att revidera min lista eftersom jag hunnit skaffa mig fler läserfarenheter som jag kan tipsa mina elever om samtidigt ser jag att jag kanske behöver ägna mer tid till läsning av världslitteratur. 

Det finns alltså olika omständigheter som påverkar litteratururvalet i skolan och det finns en mängd sätt att problematisera de val som jag som lärare gör. Bara det att jag ens har en föreslagen lista skulle kunna leda till en rad konsekvenser för undervisningen, men det sparar jag till en annan reflektion. Till syvende och sist handlar det inte bara om urvalet utan också vad jag gör tillsammans med eleverna som kan ge en rad olika resultat. Att läsa skönlitteratur i skolan är med andra ord inte ett enkelt beslut med givet resultat.


Källor:

Boglind, Ann. Svarta beskrivningar - Ljusa visioner. Svenskläraren Nr 4, 2013.

Larsson, Nils, Ensidig litteratur. Svenskläraren Nr 4, 2013.

Wiklund, Ingrid & Landmark, Dan. Mot en ny syn på litteratur i skolan. Svenskläraren Nr 4, 2013.


Rynell, Elisabeth (2013). Skrivandets sinne. Albert Bonniers förlag.